En Kort Historia Om En Plånbok Och Hur Ofta Man Behöver Kort.

Halvdag VAB i tisdags ( och i onsdags) och planen var att gå in och jobba vid lunch och hämta mat på väg till jobbet.  Hoppade därför på bussen och på väg till salladsstället fick jag en obehaglig känsla och letade efter plånboken i väskan men hur jag än letade var där ingen plånbok och när jag ringde hem till Pojkvän ( som tog över stafett-pinnen i VAB) hittade han den i min träningsväska.

1. Hade alltså tjuvåkt på bussen utan att veta om det.

Plötsligt kunde jag inte köpa lunch heller och att jag skulle jobba fram till fem utan lunch är lika sannolikt att det skulle flyga små gulliga kycklingar ur min rumpa.  Tänkte först ifall det fanns någon som jobbade nära som jag skulle kunna låna pengar av ( kom inte på någon) så jag ringde en kollega sprang förbi jobbet och sprang sedan och hämtade lunch (tog extra-tid som jag inte kände att jag hade)

2. Utan pengar kan man inte köpa lunch.

På eftermiddagen regnade det och utan busskort kan man inte åka buss hem. Men insåg att man kunde köpa enkelbiljetter med appen för Västtrafik.  Men ironiskt nog var man tvungen att registrera sitt visa-kort och det är inget nummer jag kan utantill. 

3. Kunde inte åka buss hem.

Tänkte ändå tankar att jag dels skulle hämta ut ett paket på vägen hem.

4. Kan inte hämta ut paket utan körkort (NU SÄGER VI DET I KÖR) och körkortet ligger i plånboken.

Eller som att jag tänkte svänga förbi systemet & affären och köpa gott till kontorets After Work.

5. Men utan en /&%%€##%&/? plånbok är det rätt svårt.

Men mobil hade jag så jag ringde Pojkvän som fick komma och hämta mig för det regnade. Senare på kvällen började torktumlaren lukta bränt så vi fick ägna planerad tv-tid till att laga skiten.  

Det var helt enkelt en toppentisdag. Toppentisdag.