Pojkvän hittar igen fina ljusstakar i källaren ( ett tiotal eller så) ganska precis sådana som jag hade tänkt att leta på loppis. Geniet ( det var jag det) kommer på at vi har fina underlägg från Tennet som bara ligger i en låda och tänker att det nog skulle bli snyggt ihop? Och det blev det! Av saker jag mer eller mindre hittar hemma. Hittar hemma och lägger ihop på ett bra sätt. Så genialiskt. Så genealiskt. Det är fasiken inte klokt är det inte.
torsdag 4 december 2014
Som En Enda Stor Familj.
På mitt jobb är vi fjorton personer. Man vet det mesta om varandra. Oftast bra tycker jag nog ändå. Men så finns det tillfällen. Andra tillfällen. Ni vet när man har gått på toaletten och man inte bara har gjort nummer ett så att säga. Himla skönt det är när man kliver ut och inte möter någon direkt utanför.Himla jobbigt när det istället står någon där och är beredd att kliva in och man tänker att det nog inte luktar hallontårta där inne och hon vet att det är jag och jag vet att det är jag (klart att jag vet att det är jag).Jag ville bokstavligen mota bort henne vänligt men bestämt och säga kanske om en kvart eller så? Men så gör ju inte vuxna människor motar bort kollegor från damtoan, vuxna människor bloggar om det istället det är det som vuxna människor gör. Mvh "Den Eviga Tonåringen i Göteborg"
onsdag 3 december 2014
Glasögon?
Dessa ordverifieringar som är på vissa bloggar för att kunna kommentera? Är det att jag har dålig syn eller är viss skitsvåra att läsa? Ibland får jag trycka flera gånger för att det ska komma något jag kan tyda? Högst enerverande.
Det Som Inte Dödar Etc Etc.
I det allmänna livspusslet försöker jag att gå och träna mer när det passar mig vilket resulterar i att det inte alltid är pass som jag har gått på innan och jag kanske inte har riktigt full koll på vad det är jag har bokat mig på. Ibland blir det bra och ibland blir det mer intressant än bra om vi säger så. Men mottot är " all träning är bra" och det går alltid att slänga in några kilometer på löpbandet efteråt oavsett ( om träningen var för mesig så att säga).
Ikväll blir det ....
TriggerStretch
Klassen är en form av självmassage där du använder dig av en cylinderformad rulle och en liten boll. Resultatet av träningen är ökad rörlighet och minskad skaderisk. Perfekt både innan och efter träning. Du kommer att uppleva smärtblandad förtjusning!
Smärtblandad förtjusning klockan 20.10 alltså.
Ikväll blir det ....
TriggerStretch
Klassen är en form av självmassage där du använder dig av en cylinderformad rulle och en liten boll. Resultatet av träningen är ökad rörlighet och minskad skaderisk. Perfekt både innan och efter träning. Du kommer att uppleva smärtblandad förtjusning!
Smärtblandad förtjusning klockan 20.10 alltså.
Poddar och Småbarn.
Vill så himla gärna vara en sådan person som plöjer genom podcasts när jag tar mig till och från jobbet men ibland finns det ett sådant behov att bara sitta och dumstirra genom bussfönstret och typ tänka ingenting eller ta en rask promenad i tystnad och tänka flera sammanhängande tankar till slutet.Hade någon person sagt till mig för två år sedan att det är ljuvligt med tystnad hade jag skrattat litebakom dennes rygg och tänkt att jag minsann inte var en sådan person och jag minsann skulle hålla mig sjuuuhkt uppdaterad med musik/poddar/radio allt lyssnande. Fattade ju att det är en helt annan sak att titta på tv-serier osv för då sitter man ju still och som småbarnsförälder ----> mkt lite still.
Men men. Ibland när jag tycker jag har tänkt tillräckligt med tankar och tycker att det varit tyst i en kvart eller så lyssnar jag faktiskt på poddar. Favorit är Blankens Swanberg samt Värvet. Har börjat lyssna lite på Fredagspodden men inte klickat än ( dock inte gett upp) samt P3 Dokumentär som jag VILL lyssna på men som jag känner kräver lite mer aktivt lyssnade än de andra på grund av mkt intressant. Dessa dygn som bara har tjugofyra timmar, lite sorgligt ibland lite sorgligt ändå.
måndag 1 december 2014
När Fantomen Lämnar Djungeln..
....eller när jag lämnar kontoret för att besöka kunder och plötsligt hamnar på femte våningen, tjugoåtta meter upp och ett gallergolv? Det är inte så att mitt inre höjdrädda jag jublar inombords och inte blir det bättre när allt är täckt av ett fint damm så att det här med att hålla i sig var det bara att glömma bort. Höll min kollegas axel hårt hårt och blev själaglad när det var dags att styra mot en ranglig hiss och åka ner till säkerheten. Ville tacka livet, pussa marken, brista ut i sång etc etc. Ni vet när man har varit mkt nära att dö.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


